Hem Stamtavlor Kartor Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser |
Per Mårtensson
|
|
|
Hembygdsboken, sid 531-533 Per Mårtensson, f. 1751, slog sig ner här 1784. Han hade först beviljats 25 frihetsår, men enligt en ny resolution den 24 augusti 1794 utökades frihetsåren med ytterligare åtta år. Skattläggning skulle ske fr. o. m. 1817. Bystället räknades från första början till Umeå socken, medan angränsande Vännäs hörde till Nordmaling. Förre hemmansägaren Johan Hägglund i Högås berättar, att han hört av sin fader att den förste i Högås hette Per Mårs'n och bodde först på den lilla backen öster om landsvägen mitt för Grundbergs. Per Mårs kunde emellertid inte bo kvar där för vittran, som störde gårdsfolket. Nybyggaren flyttade därför ett stycke längre väster ut till en hustomt ovanför nuvarande Grundbergs. Sedan Per Mårs flyttat lämnade även vittran det gamla bostället. De hörde ett våldsamt skällrammel, när hon for till Bal'n. Per Mårtensson hade 1775 gift sig med Maria Olofsdotter, f. 1745, som var dotter till balsjönybyggaren Olof Olofsson. Hon avled 1812, och den 12 december 1813 gifte Per Mårtensson om sig efter beviljat kungligt tillstånd med sin svägerska, änkan Margareta Johansdotter, f. 1764, från Bjurholms by. Denna avled 1820, varefter Per för tredje gången gick att söka sig hustru. Redan nästa sommar gifte han sig med Anders Nymarks änka, Brita Johansdotter, f. 1761, ifrån Västernyliden. Per Mårtensson själv fick sluta sina dagar här uppe på Högås sensommaren 1826 och efterlämnade då följande söner: Mårten Persson f. 1778 Bonde i Högås De tre nybyggarsönerna kan sägas vara stamfader för var sin gren av den stora nybyggarsläkten. Mårten Persson var 17 år, när han 1795 gifte sig med 23-åriga Magdalena Persdotter, f. 1772. Hustrun dog 1821, varefter Mårten Persson gifte om sig 1823 med änkan Cajsa Persdotter, f. 1769, från Balsjö. Sönerna är följande: Erik Mårtensson f. 1798 Nybyggare i Backfors (släkten Eriksson och
Nygren) Olof Pettersson var 18 år, när han 1798 gifte sig med Lisa Greta, f. 1774, från Djupsjö. Han gifte om sig 1805 med Magdalena Persdotter, f. 1782, Orrböle. Hon var dotter till finnättlingen och bonden Per Olsson, f. 1729. De hade följande söner: Per Olofsson f. 1800 Bonde i Högås (hade fyra söner) Erik Persson gifte sig lika ung som sina bröder. Hustrun hette Karin Mickelsdotter, f. 1784, och var ifrån Lillarmsjö. Erik Persson flyttade sedermera till Sörfors, där han synes ha efterträtt den förste nybyggaren. Han slutade sina dagar 1833 i Malmby. Sedan gifte änkan om sig med nytorpsnybyggaren Olof Jonsson. Sönerna är följande: Per Ersson f. 1807 Upptog Degernäs (släkten Landström) Högås bebyggelsehistoria domineras helt av bjurholmsnybyggarens släkt. Sedan Per Mårtensson, f. 1751, gift sig med sin broder Jakob Mårtenssons änka, flyttade styvsonen Jakob Jakobsson även över till Högås. Denne gifte sig samma år med Mårten Perssons dotter, Anna Maria. I Jakob-Jaksgården föddes under den första generationen sönerna Jakob Jakobsson d. y., f. 1825, och Johan Jakobsson, f. 1830. Från dessa båda utgrenar sig sedan släkterna Hägglund, Jakobsson och Landström samt släkten Lindberg i Nordås. Jakob Jaks-gärden låg på västra sidan om landsvägen, ovanför och en bit in på den odlingsväg, som nu tar av strax söder om Grundbergs. Gården är nu riven. Det var en dubbelgård, en s. k. »12-knutaböjning». Jakob Jaks och jan Jaks bodde i var sin ända av huslängan. Per Olofsson, f. 1800, avled i slutet av 1830-talet, och änkan gifte om sig 1841 med Ol. Olofsson, f. 1815, från Mariebäck. Denne flyttade sedan till Högås och torde vara den förste utanför bjurholmssläkten, som vann inträde i högåsgemenskapen. Han var son till Olof Andersson, f. 1779, i Mariebäck. Sönerna hette Abraham Olofsson, f. 1865, Olof Gustaf Olofsson, f. 1869, och Erik Olofsson, f. 1871. Laga skifte hölls 1868-1869 och fastställdes av ägodelningsrätten 1870. I slutet av 1800-talet förvärvade Mo och Domsjö ett hemman i Högås. |