Hem  Stamtavlor Kartor  Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser   Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser

Stehags kyrka är en av stiftets allra äldsta - sannolikt byggd under 1100-talets mitt i romansk stil. På en i senare tid påträffad valvsten, en s k låssten, står inhugget ordet JohANNES, vilket med all sannolikhet är stenmästarens namn. Hans konstnärssignatur, en osäkert rundad fyrkant, förekommer på ett fyrtiotal ställen i kyrkans murar, bland annat på nordingångens dörrpost och sydportalens östra kapitäl. En sten som under närmare ett sekel varit förlorad - den låg som trappsten vid västra ingången - har blivit återfunnen och återförd till den plats inne i kyrkan som den tidigare haft. Det är "Tumba Jacob" en ovanligt vacker och väl bevarad täckhäll.
Den ursprungliga medeltidskyrkan hade rektangulärt långskepp, lägre och smalare kor samt halvrund absid. I 1500-talets början ombyggdes östra delen av kyrkan och en kvadratisk sakristia tillkom. Framför långhusets sydportal byggdes ett vapenhus. I början av 1700-talet förlängdes långhuset västerut. År 1803 tillkom det coyetskagravkoret, som numera restaurerats och används som bårrum. År 1853 fick kyrkan en utbyggnad i norr, den s k "nykyrkan".
I kyrkans inre slogs korsvalv i koret redan på 1200-talet, medan långhusets tillkom ett par hundra år senare.
Av kyrkans medeltida inredning finns bl a dopfunten kvar - troligen ett verk av Mårten Stenmästare, med mässingsfat från 1500-talet. Värt att nämna är också vigvattenstenen, som vid kyrkans restaurering påträffades i golvets jordfyllning och vars skålformiga fördjupning var igenmurad med en tegelsten. Den står nu på sin ursprungliga plats till höger om ingången.
Romanska kalkmålningar finns på och kring triumfbågen. Stehags kyrka har troligen varit helgad åt St Dionysos.