Hem Stamtavlor Kartor Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser |
Per Nilsson
| ||||||
|
|
|
|
|
| AGN1735,
4/3, § 35: Per Nilsson vill intaga Vitvattnet till 1/4 mantal. Rek 15 frihetsår. AGN1738, 20/3, § 29: Per Nilssons stuga nedbrunnen genom vådeld. AGN1762, 16/3, § 28: Olof Johansson i Hörnsiö besvärade sig däröver, att nybyggaren Pär Nilsson i Hwitvattnet nu uti tre års tid skall slagit och bärgat hö av 2:ne Hönäs, som den förre upparbetat och av ålder nyttjat. Men svaranden nekade igenom sin fullmäktige Bokhålllaren Välb:de Eric Bergwik till detta tillgrepp, skolande Pär Nilsson icke bärgat något hö på annat ställe än han själv uppodlat, ehuru Olof Jonsson skall vara mindre berättigad till den omtalte hömossan såsom liggande på allmänningen och halvannan mil belägen ifrån Hörnsiö By. Länsman Väl:dt Anders Nygren och Nämndemannen Jacob Jacobsson i Örsbäck, som syn häröver hållit, berättade arr Nybyggaren vid sitt nybygges tillträde varken fått sig desse omtvistade ägor tilldelte, ej heller samma lägenhet förrän de senare åren sig tillägnat, utan vore av ålder nyttjade av Hörnsiö Byemän. Dock lät Olof Olofsson i nästberörde by här tillstädes förstå, att Pär Nilsson själv upparbetat vad han bärgat, och ville Bergwik i övrigt icke gilla den syn, som skett av Jacob Jacobsson, vilkens måg är hemmansbo i Hörnsiö och jämväl vill tillägna sig de tvistige slottesägorna. Rätten övervägade detta. Prövade skäligt, att anförde stridighet, Hönäset angående, till ny oväldig syn utställa, vilken i Parternes närvaro å både sidor ske bör. Men i medlertid förbjudes Pär Nilsson vid 10 daler Smts vite, utom böter efter Lag, att annorledes än redan skett, utvidga sig på de tvistige slottesnäsen, eller mera, än han bevisligen själv upparbetat sig tillägna av samma lägenheter intill dess laga utslag faller. AGN1764,20/3,§41: AGN1776,21/3: Per Nilsson överlåter nybygget 5/ seland till mågarna Jonas Ersson och Abraham Johansson AGN1778,16/3,§53: Fastebrev. mågarna åbott sedan 1764 DÖDSRUNA: Bonden Per Nilsson i Hvitvattnet, född 1708 den 24 Augusti. Dess fader före detta Kronobåtsman Nils Andersson (Wimpell) i Rönnholm, moder hustru Brita Persdotter. Blev fader och moderslös på dess andra ålders år. 1733 ingick han äktenskap med för detta bonden Jacob Michelssons dotter i Hörnsjö, som fött honom 16 barn, av vilka 3 döttrar honom överleva. Vart änkling 1778, och gifte sig sedan samma år med Beata Persdotter. Var känd för christlig och stadig vandel, hans hälsa varit nog svag i ålderdomen och sista levnadsåret har han mest hållit sig vid sängen. Begravd den 28 Juli. Dess livstid blev 84 år och 47 v. DÖDSRUNA: Hembygdsboken sid. 601-602, När namnet Vitvattnet första gången uppträder i de kamerala längderna är det så sent som 1735. Detta år hölls den 5 mars en tingsrannsakning beträffande ett insynat nybygge kallat Hvitwatnet. I 1741 års jordebok för Nordmaling står det att nybyggaren Per Nilsson först 1738 upptagit det år 1735 påtänkta stället samt att han beviljats 15 års frihet eller t. o. m. 1752. Sedan skulle nybygget ordentligen skattläggas. En viktig uppgift lämnar 1741 års jordebok. Där står nämligen, att nybygget upptagits »af steril mark», vilken bör betyda detsamma, som det oftare använda »af ris och rot». Det är alltså på det stället. Detta bestyrkes ytterligare av mantalslängderna för 1740-1743, som ännu upptar Per Nilsson under beteckningen nybyggare och sist i längden utan angivande av byanamn. Så gjorde häradsskrivarna vid den tiden, innan nyupptagningar på skogen visat sig bli av stadigvarande karaktär. Som exempel må nämnas nybyggena övre Nyland, Nybergsjö och Bredträsk. I Nordmalings husförhörsbok för åren 1734-1745 upptages nybyggaren Per Nilsson, f. 1708, och hans hustru, Ingeborg Jakobsdotter, f. 1701. Det märkliga är emellertid att nybygget även hyste två andra familjer, som inte stått mantalsskrivna i ovan åberopade längder, nämligen Anders Jakobsson och dennes hustru Brita Pålsdotter samt Jon Jakobsson och dennes hustru Lisbeta Abramsdotter, vilka båda var svågrar till Per Nilsson och tidigare bott i Hörnsjö. Den sistnämnde flyttade emellertid snart nog till Arnäs. Anders Jakobsson erhöll efter tingsrättens undersökning den 6 december 1751 och landshövdingens resolution den 4 oktober 1754 tillstånd upparbeta en hemmanslägenhet om 6 seland på 18 frihetsår (Nordmalings JB 1755). Per Nilssons härkomst är okänd. Hans hustru och de nämnda svågrarna var däremot sannolikt söner till bonden Jakob Michelsson, f. 1671, i Hörnsjö. När denne Jakob Michelsson dog år 1759 berättar dödboken, att den avlidne, som bodde i Hörnsjö redan på 1690-talet, varit gift först med Greta Abramsdotter från Gräsmyr, vilken fött honom 14 barn, och sen med Brita Kjellsdotter, som var född i Hörnsjö och inte efterlämnade några barn. År 1705 drabbades han av en stor olycka. Den gårdsbyggnad, som han nyss uppfört på ett ödehemman brann ned (»till sin bättre hufwuddel»). Sex år därefter var den röde hanen åter framme, och nu brann hela gården och tydligen även den inbärgade årsväxten. Men det som var svårast för den prövade familjen var att en femårig son också omkom i lågorna. Jakob Michelsson drogs därefter, skriver prästen, mycket med svårmod men var tålig och gudfruktig och tröstade sig i allt med Gud. Per Nilsson hade tre döttrar, Brita, Margareta och Karin. Dottern Brita gifte sig 1750 med en inflyttad man vid namn Mårten Andersson, f. 1721. Varifrån denne kom har tack vare flera års grundligare forskningsarbeten kunnat fastställas. Han var son till bonden Anders Ersson, f. 1685, och dennes hustru Brita Ersdotter i Ledusjö. Innan han kom till Vitvattnet, hade han varit båtsman under namn av Ulander. Det var Mårten Andersson och hans hustru Brita Persdotter från Vitvattnet, som i sinom tid upptog Bjurholms nybygge. |
|