Hem Stamtavlor Kartor Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser |
Per Jacobsson
|
|
|
|||||||||
|
||||||||||
Jacob Andersson fanns 1665-1682 i mantal på Röbäck 22, enligt Agneta Olofsson hette hustrun Malin, tidigare gift med Bengt Persson, i mantal 1655-1660 på Röbäck 22 |
Av Rune Johansson - måndag den 13 aug
2001 kl. 10.39: |
|||||||||
Tore Nilsson (Släkten nr 12, 1988, sid. 2-4) OBS! Mycket av detta stämmer inte med Agneta Olofssons uppgifter. Drunkningsolycka i Rödån I domboken för häradsrätten i Ume socken 1723 finna en notis, som kastar ljus över väg- och reseförhållanden inom socknen vid tiden efter Stora ofreden men också ställer oss forskare inför frågor om släktförhållanden i byn Degerfors. Bönderna i Rödå tilltalades på tinget d 3 juni för sina försummelser i väghållningen och ansågs vållande till en mans död. Här återges innehållet i protokollet från tinget: Gevaldigern Abraham Röstedt i Röbäck - tillika brofogde i socknen och länsman Chriström tilltalade Rödåborna för att de inte hållit Sin kyrkovägsbro så att folk kunna resa över den utan fara, varför en karl omkommit där senaste vår. Kärandena avgåvo en berättelse att det varit en bonde vid namn Mickil Rasmusson ifrån Degerfors, vilken femtedag påsk skulle gå oppöver - från kyrkhelgen på Backen - och på samma älv olyckligen omkommit eftersom han inte kunnat komma över bron. Gevaldigern intygade att han ofta tillsagt dessa grannar, att de skola förfärdiga samma bro. De svarande från Rödå - Olof Nilsson, Håkan Olsson, hu Anna Olofsdr och Jon Olofsson - berättade att tvenne stora strömsbroar äro under byn, den ena mellan Över- och Nederrödå av 40 famnars längd, och den andra av 27 famnar, vilka utgått genom flod år 1721. Den förra skola de ha gjort färdig före påsk. Men den andra hade de allenast tomtat. Den skall nu vara färdig. Men som alla överbyggarna - folket från de övre byarna i Degerfors sn - farit där förbi dagen förut och bland dem, som de förmodar, den nu nämnde drunknade bonden, så har de slik olycka befarat, och de ha dessutom inte kunnat förbättra dessa broar tidigare. De anhålla därför att denna olycka inte skall tillräknas dem. Hustrun till den döde Mickil Rasmusson bad allenast att henne någon hjälp skulle lämnas av Rödågrannarna till bärgandet av hennes hemman. Alltså fann rätten att det var skäligt att döma de ovannämnda 4 grannarna i Rödå att de alternativt skola hjälpa henne vid Bartolomei tid med ett arbetshjon var vecka. Vi finner alltså att Rödåborna var ansvariga för broarna, vilket måste ha varit rätt betungande. Rättens dom kan väl sägas vara klok. Från Rödå kom en man turvis från gårdarna i Rödå till änkans hjälp vid slåtter och skördetid. Vem var då den drunknade ? Någon Rasmus/Erasmus som kan tänkas vara fader till Mickil finns näppeligen i Ume sn. Min teori är att han kommer från Lövånger sn. Han är dräng 1718 hos bn Johan Johansson i Degerfors. Vad man kan förstå är han gift m dennes dotter Magdalena/Malin. Johan Johansson är son till Johan Andersson i Degerfors. J.J. hade också döttrarna Maria f 1691, g m Mats Larsson i Degerfors, och Karin, g 1731 med Tomas Zakrisson i Tegsnäset. Den 7 april 1722 föds Mickels och Malins dotter Rachel. Vissa forskare uppger att makarna hade sonen Mikael Mikaelsson, bonde i Jämteböle, f 1724. I så fall är han född för sent eller också är årtalet fel - han kan vara född hösten 1723 efter faderns död. Kerstin f 1720 är en dotter men hon uppfattas av somliga som dotter till Malins andra man, Jacob Persson från Kasamark. Eftersom hon är född 1720 måste hon vara dotter till Mickel Rasmusson - men kallas kanske Jacobsdr efter sin moders andre man, om det nu är denna Kerstin det är fråga om. Den uppgift som hävdas av Daniel Brömster - vilken jag tackar för alla goda artiklar - att Kerstin Jacobsdr är född i Röbäck och dotter till Jacob Hansson synes mig knappast riktig. Jacob Hansson var född 1675 liksom hustrun Malin Olofsdr. Hon dog 1751. Att hon fött en dotter vid 45 års ålder tror jag inte. Jacob Hansson gifte sig till hemmanet i Röbäck. Svärfar hette Olof Jonsson. Själv kommer han kanske från Norrfors eftersom Erik Hansson i N. förekommer som fadder i familjerna, hans och barnens. Jacobs äldsta dotter Malin f 1702 gifte sig först med soldaten Anders Silfver i Nybyn, som blev nybyggare i Mjösjö, och sedan med soldaten Höglander därstädes. Hon blev därmed stammoder till en ofantligt stor släkt. I domboken 1770 får vi veta att bn Johan Mickelsson i Degerfors verkligen är broder till Mickel M. f 1724, Jämteböle. Han skulle alltså vara son till Mickel Rasmusson, som 1718 är dräng, men alltså redan gift med husbondens dotter. Systrar är Catarina f 17189 g m Anders Danielsson i Aborrträsk, och Rachel f 1723, g m Jacob Olofsson l Granön. Om födelseåret är rätt angivet, dog alltså den Rachel som föddes våren 1722. Johan Mickelsson f 1717 får inga barn som överlever. Han och hustrun Malin Johansdr ger sin egendom 22 mars 1780 till Per Miekelsson och dennes hu Anna Nilsdr, vilka övertagit hemmanet år 1770. Mikael i Jämteböle f 1724 gifter sig med en "prinsessa" nämligen Catarina Printz f 1722, dr t Erik Nilsson i Wänfors. Enl domboken 1769 har systern Catarina Mickelsdr, då g m Anders Danielsson, tidigare varit piga hos brodern i 5 är. 1771 d 16 mars tvistar Mickel Mickelsson på tinget med brodern Johan i Degerfors om det köp Johan " i fjol slutit med drängen Per Mickelsson om 3 tunnors skattejord" som är från brödernas möderne, ärvd 1745, delad 1753. Johan har inte "förnöjt" Mikael. Här får vi alltså klart besked att Mickel Rasmussons hu har börd till jorden i Degerfors. Varifrån kom då mannen som drunknade en vårdag i Rödå på hemväg från påskens kyrkhelg femtedagen ? Kanske var han broder till Anders Erasmisson i Brån, född i Lövånger, tidigare soldat Pims. Denne uppges vara född i Uttersjön, men jag finner att hans hemvist varit Blacke. Och Jacob Persson f 1694 ? I förhörslängden omkring 1730 har han i hemmet hu Malin, svärmor hu Karin samt barmen Johan, Mickel, Karin och Rachel. Alla är hans styvbarn. Det synes mig troligt att döttrarna kallats Jacobsdotter. Jacob är son till nämdemannen Per Jacobsson i Kasamark, bgr 3/12 1727. Hustrun kallas Catarina Nilsdr, men domboken kallar henne stundom Phalesdr från Skrafvelsjön. Per nämndeman var en motståndare till Guds Ord i prosten Grubbs mun och var en av dem som skrev smädligt om Grubb. När Grubb efter sin död frikändes frän anklagelserna, vart Per Jacobsson avsatt från tolvmannaskapet och levde sedan endast en kort tid. Dottern Anna blev g m Olof Olofsson från Grisbacka, som upptog Ramsele nybygge och sedan bytte bort detta till Hans Ersson från Twäråträsk. Per Jacobssons fader hette Jacob Andersson. Han var född 1632 i Vebomark i Löfånger sn. Hustrun hette Sophia Hansdr. En dotter hette Dordi och blev g m Anders Bengtsson i Röbäck. Han var tolvman till 1700 i april. Lars Hindersson i Baggböle och Nils Mårtensson i Grisbacka är hans svågrar. Liksom sin son Per ger han intrycket att vara en ganska bråkig man, som stämmer grannar och annat folk om jord m m. Jacobs syster är g m Olof Östensson, min stamfader, länsman i Röbäck. Genom domboken 1681 vet vi att han är broder till Måns Andersson i Hötiern och Anders Andersson i Webomark. Hans moder hette Anna Mårtensdr, f i Hötiern i Löfånger. I 31 år var Jacob tolvman och även byns sakförare i flera frågor. Det synes dock som om han är identisk med den Jacob som 68 år gammal lägrat Margareta Johansdr från Kasamark. Barnet levde 17 dygn. Jacob bötar 40 mark och modern 20. Så långt har vi strövat från Rödån och drunkningen 1723. |