Hem  Stamtavlor Kartor  Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser   Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser

Hans Nilsson


Farfars morfars mormors farmors far (602)

Hans Nilsson
brobyggare i Annelöv
f. ca 1692
d. 3.7.1774 i Annelöv
Barn
Hans
Bengta

Södervidinge dödbok C:3 1774
D. 3 Julii döde brobyggaren Hans Nilsson 82 åhr gammal. Död utaf ålderdoms svaghet. Begrofs dom 6 post Trinit.

Mantal Onsjö hd. 1768 Annelöv Annelöv 9 
Hans Hansson, inh. fadren Hans Nilsson, h, 

Mantal Onsjö hd. 1771 Annelöv Annelöv 9 
inh. broläggaren Hans Nilsson, h, 

Sven Nilssons självbiografiska anteckningar, Historisk Tidskrift för Skåneland, Lund 1923
Af mina förfäder har, så vidt jag vet, ingen lemnat något minne af sin verksamhet, utom min faders morfar, bonden Hans Nilsson i Annelöf, som efter medlet af förra seklet uppförde de flesta publika stenbroar i Harjagers, Onsjö och Rönnebergs härader. Han hade aldrig lärt murare- eller byggmästareprofessionen; men hans arbeten voro af den halt, att de ådrogo sig länsstyrelsens uppmärksamhet, och han erhöll mästarebref som länets brobyggare. Hans namn står inhugget på Dyssjöbro, der äfven årtalet 1770 är ristadt, äfvensom n:o 14, hvilket lärer vara antalet af de större publika broar, han till den tiden hade uppfört. För min fader hade han omtalat, att sedan han en natt länge legat sömnlös och funderat på hur en stenbro bäst skulle kunna byggas, hade han insomnat och derefter i drömmen tyckt sig se en stor och vacker bro med hvälfda bågar, hvilken syn så intog honom att, då han vaknade, stod bilden ännu liflig för hans fantasi. Han gjorde sig genast en teckning eller modell, och efter denna slog han sedan sina brohvalf, som efter kännares intyg äro verk för sekler.


Bron i Dösjebro, april 2003

Bron i Dösjebro, april 2003
ÅR 1770 BYGD AF MÄSTER B(ro)B(yggaren) HNS i ANNELÖF

Bron i Dösjebro, april 2003
HÄR HAR STÅD ET FÄLT SLAG ÅR 1180. 

"Fältslaget (Slaget vid Dösjebro) stod 1181 (! inte 1180) mellan å ena sidan upproriska skånska bönder som ansåg biskopstiondet alltför betungande och å andra sidan kung Valdemar och biskop Absalons ryttarhär.

 Absalon hade förbjudit de skånska prästerna att gifta sig, de skulle leva i celibat. Detta uppskattades inte alls av prästerna, vilka gjorde gemensam sak med bönderna och bådade upp folket mot förtryckaren Absalon. Oroligheter och smärre konfrontationer uppstod. År 1181 kom så urladdningen. 

Trots att bönderna kämpade tappert visade sig Absalons och Valdemars välutrustade ryttarhär vara för mäktig och många var de bönder som här fick sätta livet till."