Hem Stamtavlor Kartor Gunnars anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Å Ä Ö Platser Ullas anor: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö Platser |
Anders Öhrström
| ||||||||||
|
|
|
|
|
Anders födelseår är problematiskt, 1750 enligt mönsterrullorna. Villie vigselbok C:3 Det finns en piga Pernilla på Örsjö 11 i mantal 1776 (daterad november 1775) Skivarp C:1 dödbok 1785 Skivarp mantal Örmölla 1786 Simrishamns dödbok F:1 1789 Skivarp mantal Örmölla 1790 Dopvittnen Nils
Hennisson (Hindersson, Henriksson) i Öremölla 12, f. ca 1742, dog
20.7.1787, gift med Bengta Jönsdotter
(f. 27.2.1752 i Öremölla, dotter till Jöns Larsson i
Öremölla 9, som i mantal 1766 hade sonen Jöns och döttrarna Hanna,
Bengta, Mereda och Elsa). De
fick dottern Märta 7.11.1779 (d. 20.7.1788), vid dopet var ryttaren Öhrströms hustru
vittne, andra vittnen var Märta och Hanna Jönsdotter +
möjligen fler av intresse! Bou 1787:36. Åhr 1787 den 13de October blef efter ombud boupteckning och den 3die Januarii 1788 behörig auction förrättat efter afledne Rusthållaren Nils Hindricksson uti Örmölla, som med döden afled den 4de Augusti förstnemde åhr och efter sig lemnad Änkan Bengta Jönsdotter med två barn, sonen Hindrick 11 åhr, och dotteren Märreda 8ta år gammal. På de omyndigas wägnar woro närwarande SkatteÅboen Lars Pehrsson och rusthållare Jöns Jönsson därstädes. Bengt Jönsson i Öremölla, f. ca 1741, d. 11.3.1780, 39 år gammal. Hustrun Anna Larsdotter, hon föddes 5.7.1736 i Öremölla (enl. dödsnotisen), gifte sig med Jöns Mårtensson i Öremölla 30.3.1759 och med Bengt Jönsson 19.7.1769. Anna Larsdotter dog 7.4.1805 hos sonen Mårten Jönsson på Öremölla 7 (f. 10.2.1761 i Öremölla). I Öremölla fanns 1737 Lars Jönsson på nr 15, Lars Hansson på nr 19 och Lars Larsson på nr 20. Bou 1780:27 År 1780 d 14 April blef uppå wederbörandes begäran laga boförteckning förrättad efter nyligen afledne husmannen Bengt Jönsson i Örmölla wilken sig efter lämnade enkian Anna Larsdotter tillika en sidoarfvinge neml. dess syster Margareta Jönsdotter gift med ryttaren Jöns (Iderström?) i ... som wid denna förrättning närvarande war dess arfsrätt att bewaka, och som stärbhuset war graverad med gods till ... styfdottern Karena framkallades des förmyndare Bönderna Anders Larsson i Örmölla och Hans Larsson [d. 1784 i V. Nöbbelöv, son till Lars Hansson, d. 1773 i Skivarp] från Nöbelöf som dennes arf mottogo. Knappast troligt att Bengt Jönsson eller Anna Larsdotter var släkt med Anders Öhrström. Bengt Jönsson var heller inte bror till Bengta Jönsdotter. Det verkar heller inte finnas något samband med ryttaren Mårten Öhrström i Örsjö, enligt dennes bouppteckning från 20.5.1758. |
Skivarp födelsebok C:1 1780
Skivarp födelsebok C:1 1784 Skivarp
födelsebok C:1 1786 Skivarp födelsebok
C:1 1789 Skivarp dödbok
C:1 1789 Märkligt nog finns inga begravningsnotiser för två av barnen. |
|
|
|
|
Mats Carlin I Skivarp husförhörslängd 1809-1813 finner vi inte Anders Öhrström, men ryttare Lars Öhrström på Öremölla, född 1 december 1766 i Öremölla, hustru Hanna Andersdotter, född 1773 i Ö. Verlinge [Hammarlöv], son Nils, född 6 februari 1798 i Öremölla, son Pehr 21 september 1799 i Öremölla (struken no. 9), son Jöns, född 3 november 1801 i Öremölla, son Anders, född 2 juni 1806 i Öremölla, son Sven, född 1808 i Öremölla, son Måns, född 17 juni 1810 i Öremölla (struken), son Gustaf, född 13 februari 1812 i Öremölla, dotter Elna, född juni 1814 i Öremölla (struken), dotter Märta, född (...) i Öremölla (struken).
Folke
Möller, manuskript ca 1960 |
Folke Möller, Lösningen på
ett besvärligt problem, Släkt och Hävd 1983, s. 374-375 Under min skoltid fick man plugga årtal och data för viktiga händelser, regentlängder, regenters födelse- och dödsår, släktförhållanden, personliga egenskaper och i vissa fall ärftliga anlag. Många generationer har lagt ner mycken möda och arbete för att lära allt detta. När man inhämtat ett visst mått av historiska kunskaper om världens utveckling och för denna utveckling betydande personer frågar man sig onekligen vad man egentligen vet om sin egen släkts historia. Denna har dock för den enskilde individen större betydelse. Svaret blir ofta "mycket litet" eller "nästan ingenting". Man önskar då fråga äldre släktingar. Det visar sig emellertid mycket ofta att de som hade större kunskaper om vad man ville veta redan gått ur tiden. Det återstår då endast att själv börja släktforska. Historiens stora personer har sällan varit kvinnor, även om de ibland skymtat i bakgrunden, men eftersom individen har lika stora anlsg från både fädernet och mödernet började jag släktforska på alla håll oavsett kön. På mödernesidan träffade jag på ett besvärligt problem. Alla forskare har väl stött på svårigheter någon gång, och jag är inget undantag. När man börjat släktforska är det som att lösa korsord eller läsa deckare, man vill finna lösningen och se slutet. Ett besvärligt problem jag funnit och lösningen av detta vill jag här redogöra för. Min mors farfars far hette Truls Andersson. När han gifte sig stod det antecknat i kyrkoboken att han var son till ryttaren Anders Öhrström i Örmölla. Det var alltså inte någon svårighet att finna honom i kyrkböckerna. Jag ville givetvis även veta när han dog. Någon ryttare Anders Öhrström finns emellertid inte varken död eller utflyttad från Örmölla i Skivarps socken i Malmöhus län. Ej heller finns någon bouppteckning. Däremot har en ryttare Lars Öhrström avlidit 1819. Denne var född 1766. Då emellertid varken förnamn, ålder eller familj stämde förstod jag att Anders och Lars var två olika personer. Jag gav då upp. Jag kunde emellertid aldrig släppa tanken på problemet med Anders försvinnande. Efter ett par decennier gick jag till krigsarkivet för att återuppta forskningen. Personalen där var lika hjälpsam som på andra arkiv som jag besökt. I General- och Brödmönstringsrullor kunde jag följa Anders Öhrström nr 70 Örmölla från det han antogs till ryttare vid Södra Skånska Kavalleriregementet den 20 oktober 1773 varje år tills han beviljades avsked med underhåll efter 36 års trogen tjänst 1809. Vid avskedet stod det emellertid Lars som förnamn. Lars Öhrström föddes 1766 som jag redan kände till från kyrkböckerna och hade följaktligen endast varit 7 år gammal när han antogs 1773. Lars kunde alltså inte ha 36 års tjänst. Lars har således inte bara övertagit Anders efternamn, häst och rustning utan även åldern, längd och tjänsteår. Enligt Vadstena Krigsmanshuskassa har gratial (pension) utbetalats till Lars Öhrström från 1809 till 1819. Det är således två olika personer som på grund av fel i rullorna sammanslagits till en. Det är förmodligen på samma sätt som Christian Drakenberg i danska flottan enligt rullorna blivit 146 år gammal (1625-1772). Det förefaller annars otroligt att han var galärslav då han var över 80 år och ingick äktenskap vid 111 års ålder. Det är den äldsta människa som blivit dokumenterad. Frågan uppstod när hade skiftet ägt rum? Jag såg efter när Anders Öhrström sista gångerna förekom i kyrkböckerna. Det var i oktober 1789 när sista barnet föddes. Jag gick då igenom alla kommenderingar från omkring denna tid. Sverige var i krig med Danmark och Ryssland. Det var inte lätt att finna honom då endast befälet namngavs med ett visst antal ej namngivna ryttare. Sålunda skedde kommenderingar till olika platser. Några kommenderades till kustbevakningstjänst vid östra och södra kusterna, 300 man till Kristianstad och 150 man till Malmö för bevakning av ryska krigsfångar. I mars 1790 beordrades 800 ryttare ur Skånka kavalleriregementet att tjänstgöra vid flottan, medtagande hela sin mundering med över- och undergevär samt stövlar och sporrar, som skulle kvarlämnas vid embarkeringen i Karlskrona. Jag gick igenom flottans mönsterrullor och fann i linjeskeppet Fäderneslandets rulla att den 14 april 1790 embarkerade ryttaren Lars Öhrstöm. Hur det gick för honom och de andra ryttarna som deltog i de stora sjöslagen är ointressant i detta sammanhang. Det hade alltså hänt Anders Öhrström något mellan oktober 1789 och april 1790. De ännu hemmavarande ryttarna ur Borrby skvadron, till vilken Anders hörde, kommenderades beridna till Simrishamn i augusti 1788 att förstärka där befintliga trupper med order att försvara sig till det yttersta mot ett väntat ryskt anfall. Detta uteblev dock men vad hände i staden? Förutom sammanstötningar mellan militären och civilbefolkningen utbröt vad värre var en epidemi av rödsot (dysenteri) bland trupperna. En vanlig sjukdom under krigstid. Denna farsot tog en hel del ryttares liv. Jag forskade så i Simrishamns dödbok och fann där att den 2 november 1789 avled ryttaren Öhrström av rödsot och begravdes den 6 november i Simrishamn. Meddelandet härom har synbarligen inte nått till hemförsamlingen. Det besvärliga problemet var löst och jag hade fått ytterligare erfarenhet från släktforskningsfältet. |
